finkans

Skådespelerskan Elizabeth Taylor är kanske mer känd för mina föräldrars generation än för min. Jag kände mest till Michael Jacksons stora beundran för denna dam, hennes engagemang för AIDS-offer och hennes stormiga äktenskap med flertalet män.

I den här biografin berättar hon kort om sin filmkarriär med kända filmer som 'Jätten' och 'Katt på hett plåttak', men fokus ligger på hennes viktupp- och nedgång. Ganska öppenhjärtigt berättar hon om hur hon i 40-årsåldern började känna en större tomhet och ersatte den med mat, sprit och tabletter. När hon flera år senare kom ut från avgiftningshemmet bestämde hon sig också för att ta itu med fetman. Den senare delen av boken innehåller en dietplan (hemsk för övrigt. man får bara äta en liten rostskiva och frukt till frukost samt ett mellanmål som består av grönsaker...) och recept.

Jag vet inte om Taylor är en diva, men det är ingenting som framgår av 'Elizabeth - igen'. Hon skriver långt mer avväpnande och humoristiskt än jag förväntat mig. Att frossa kallar hon att 'hugg-glufsa', hon beskriver sin 'kaftan-tid', då hon bar 'täcken - som inte täckte' och vi får också höra om spritdieten som hon och Richard Burton gick på tills de slutade med dieten och bara drack... Jag tror nog också att boken kan vara inspirerande för många människor som försöker gå ner i vikt. För mig skulle den inte funka. Det är för lite mat och för lite motion, men hon har mycket vettigt att säga, så läsa den kan man ändå.
juli 1990

---

Informationen hittad på denna websida

---

---

Nja, den här boken var inget vidare. Den låg på jobbet och jag hade inget att läsa. Tänkte att det vore kul att läsa om Elizabeth Taylor, min mammas stora idol när hon var liten/ung. Hon har klippböcker kvar om henne fortfarande och jag lekte med klippdockor av henne som mamma har när jag var liten. 

Boken handlade mest om hennes viktnedgångar och var inget att hänga i julgranen direkt men den var lättläst.